Nu var det ett tag sen man skrev här igen..
Jag har fått sådär... I lördags var jag och sambo och yngsta sonen stan och tänkte köpa julklappar. Gick en stund sen ville ja vara försvinna gömma mig inte synas. Jag fick panik ingen skulle få se mig.. Ringde till sambon men han svarade inte Paniken steg svårt att andras skakade allt bara snurrade. Till slut fick ja tag i sambon som tack och lov kunde lugna mig. Tacksam över att ha honom vid min sida.

Nu i kväll mår ja just nu sådär... Meningen var att ja skulle läsa för äldsta sonen men nej nej efter att han inte hade gjort det ja bad honom om
Och han bråkade ännu mer så sa jag att då får du lägga dig utan saga. Gick en liten stund sen kom han ut. Tittade inte på mig utan gick bara till sin pappa kramade honom och sa att han skulle hjälpa honom i morgon. Inte en något godnatt mamma ingen ting....
Är ja en dålig mamma..?? Är ja för hård mot barnen??? Känner mig som en usel mamma :(