igår och idag har jag mått bättre än vad jag gjorde i måndags. Ja trodde helt ärligt att ja bara skulle dra ifrån. Bort från allt! 

Min värsta tanke när ja mår så är att ja ska blir tvångs inlagd på sjukhuset.. Det sista ja vill!

är livrädd för det och den hemska tanken försvinner aldrig...*suck*

att leva med en depression när man har familj är inte alls kul. Nackdelen är väl att det knapps är någon som vill prata om det... Man kan prata om cancer,hjärnblödning( stroke) ,diabetes,hjärt och kärlsjukdomar med mera men inte den psykiska ohälsan eller just depression. 

VARFÖR???!!?!

och ja fattar fortfarande inte hur min sambo orkar med att leva med mig när det är som det är... 

Funderar på om ja verkligen är värd det eller inte. Om det finns saker som han inte gillar eller blir irriterad på men inte säger.. Allt sånt kommer upp allt som oftast och det är så jobbigt! :(

bästa idag har nog ändå varit och se att katten och hunden ja har hand om kommer så bra överrens :)